en minut senare, jag glömde.



Det var med tårar jag lämnade Riksäpplet!
Men med en stor dröm om framtiden, stolt över mig själv.
Jag fixade det!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0