tisdag
Jag känner mig som ett barn, minst i världen! På söndag ska jag jobba, det blev så och går inte att ändra på! Har kollat olika alternativ, skulle jag åka ut så är jag inte ute förrän klockan 22 på fredag, och på söndag måste jag då åka hem innan 11 för att hinna till jobbet, det här suger! Det suger hårt, det gör det verkligen!
Pappa ringde och frågade om jag och älsk (om han ville) skulle med till grönan på lördag, jag tror jag tackade nej, men såhär i efterhand känns det konstigt, jag vet hur glad både pappa och bror skulle bli om jag (vi) följde med. Just nu står jag mellan två alternativ och vad jag än kommer välja så kommer det kännas fel. Min underbara pojkvän gör som jag vill säger han, vilket inte heller känns rätt, vill han åka ut till landet ska han göra det! Det vet han att han får också, men söt som han är säger han att han bara vill vara med mig, vart spelar ingen roll, bara det är med mig! Jag funderar även på att ta ledigt den 4-9 augusti och ta en lite längre tripp ut till landet! Det skulle vara mysigt, ska höra om älsk också kan ta lite ledigt! Jag får se hur det blir i helgen, vill verkligen ut och träffa alla men de känns som det blir så kort eftersom jag jobbar både fredag och söndag. Det här är inte lätt. Snart är jag nog inne i en grå period igen!
På onsdag ska jag träffa världens mest saknade vän, som äntligen äntligen är hemma igen!!!! En tung sten kommer släppa då! Nu måste jag sova så jag orkar jobba imorgon, förresten vi har fått nycklarna till huset idag! Underbart, sjukt fint! Det kommer bli bra, flytten går av den 3 Augusti, om jag inte minns fel! :)
Pojkvän, jag älskar dig!
Bort resta vän, jag är glad att du är tillbaka
Ängel, jag saknar dig!
B, vi hittar alltid tillbaka! Lova?! Inget mig utan dig.
P, min andra halva, tack för att du finns!
Mamma, du är bäst!!
